Förändring under 70-talet
Bo Strangert
Vår laboratorieforskning i Forskargruppen för kommunikationspsykologi vid Umeå Universitet var i början av 70-talet inriktad på kognitionsvetenskap och psykolingvistik. Vi genomförde bl a datorstyrda experiment för att studera basala perceptuella sökprocesser. I stället för förväntade seriella processer tydde resultaten på att det rörde sig om parallell informationsbehandling. Det blev ett av de tidiga empiriska resultat som förebådade kommande teorier om parallellt processande som idag förefaller självklara (Strangert & Brännström, 1975). 1
I början av 1974 fick jag emellertid i uppdrag av universitetets dåvarande rektor Karl-Gustav Paul, som satt i Organisationskommittén för högre utbildning och forskning i övre Norrland, att utveckla en arbetsvetenskaplig psykologutbildning som ett komplement till regeringens satsning på högre teknisk utbildning och forskning vid den nya högskolan i Luleå. Det färdiga utbildningsförslaget 1975 lovordades av utländska och inhemska remissinstanser med bara ett undantag (Bertil Gardell). Vid Umeå universitet väcktes däremot ett starkt motstånd i en allians bestående av lärare vid avdelningen för tillämpad psykologi (f d anställda vid Psykologiska institutionen) tilllsammans med studenterna i klinisk psykologi samt representanter för pedagogik och sociologi. Den manifesta konflikt-anledningen gällde konkurrensen om utbildningsresurser.
Umeå universitet hemsöktes under denna period av en vänsterextrem proteströrelse bland studenterna. Den fick en utmärkt förevändning tack vare det s.k. ”psykologbråket” att intervenera politiskt mot arbetsvetenskaplig utbildning som ett verktyg för ”arbetsköparna”. Dessutom kryddades aktionen genom den i dåvarande radikala kretsar attraktiva kopplingen mellan marxism och den dynamiska psykologin som grasserade i psykologutbildningen. Stödet från den starka studentopinionen och splittringen mellan betendevetenskaperna medförde att utbildningsnämnden våren 1975 beslutade att inga resurser skulle tilldelas det arbetsvetenskapliga utbildningen.2 Den nyvalde rektorn för det s.k.” röda universitetet”, Lars Beckman, kommenterade utfallet med att det gällde hans företrädare L-G. Pauls projekt och att han själv i stället skulle verka för arbetsmiljön ”genom att medverka i universitetets arbetsmiljökommitté”.
Ändrad inriktning. Under planeringsarbetets gång hade kontakterna med arbetslivet skapat nya spännande utmaningar för vårt forsknings- och utvecklingsarbete. Vi hade kontakt med dåvarande Arbetsmedicinska institutet och Yrkesinspektionen, och vi besökte och planerade samarbetsmöjligheter i olika branscher, som t ex verkstads- och processindustri, gruvnäring och kommunala verksamheter. Vi diskuterade frågor om arbetsmiljöfrågor och medbestämmmande med fackliga organisationer. På uppdrag av landstinget genomförde vi 1975 en omfattande arbetsmiljökartläggning i länet av olika företag och vårdorganisationer.
Efter 1975 ändrade därför forskargruppen sin inriktning radikalt från grundforskning till arbets- och organisationsutveckling, varvid de experimentella studierna avslutades. 3,4 En intensiv uppdragsverksamhet drogs igång mot bakgrund av nya lagar om medbestämmande (1976) och och arbetsmiljön (1978). På uppdrag av Västerbottens läns landsting genomförde vi en tvåårig förstudie av långtidsvården i länet med deltagande observationer i fält, vilken 1980 utmynnade i ett åtgärdsprogram. Det var inledningen på vårt första stora fältbaserade aktionsforskningsprojekt som skulle pågå under ett decennium (se Early field-based R&D projects) och senare tillämpas i flera regioner och verksamheter (se Research Methodology and Applications|On civil applications).
Projektet ställde långtgående teoretiska och metodiska krav för att hantera den komplexa uppgiften. Vår föregående kognitionsforskning om sökprocesser i perception och arbetsminne var förankrad i reglerteori. Förebilden var George A. Millers TOTE-modell (Test-Operate-Test-Exit) 5 för seriellt processande, som vi antog borde kompletteras med parallella kretsar i mer komplexa uppgifter. Därifrån var modellen rent teoretiskt sett inte långt ifrån att utnyttjas för en analog makromodell av ledning och verksamhet i en arbetsorganisation. Den kunde beskrivas i form av ett system av strukturerade parallella processer i olika deluppgifter, vilka både i stort och i detalj kunde påverkas av seriella faktorer (se beskrivning i Early field-based R&D projects |On concept development and modeling in healthcare contexts).
Däremot var självfallet beskrivningen av de konkreta komponenterna i vårdorganisationer totalt olika komponenterna i individers perception och arbetsminne vad gäller både komplexitet och variation! Det ställde oss inför stora metodiska utmaningar vid de kvalitativa fältobservationer som skulle förberedas och användas i förstudien (se Early field-based R&D projects | On concept development and modeling in healthcare contexts).
__________________________________________________________________________
1 Strangert, B. & Brännström, L. (1975). Spatial interaction effects in letter processing. Perception & Psychophysics, 17.
2 I samhällsvetenskapliga utbildningsnämnden ingick bl.a. professorn i statistik, Uno Zackrisson, ordförande, universitetslektorn i statsvetenskap, Dan Brännström, som lärarrepresentant, ett par politiserade studenter samt utbildningssekreteraren Ulla Blomqvist. Fakulteten skulle 1999 konfronteras med konsekvenser av sitt beslut.
3 Ett ytterligare skäl var ”psykologbråket”, som väckte intresset för socialpsykologi och fick oss att påbörja deltagande observationer av gruppkonflikten. En fallbeskrivning planeras i en rapport om konflikt i universitetskontexter.
4 Lauritz Brännström disputerade 1980 med avhandling om Effekter av spatiala faktorer på visuella uppmärksamhetsfaktorer.
5 Miller, G.A., Galanter, E., & Pribram, K. Plans and the structure of behavior. New York: Holt, 1960.
__________________________